Kungsljus (under utgivning)

Nr 47

Magnus Haraldsson och hans samtid

Red: Johnny Hagberg (2009)

ISBN 978-91-977365-9-6

1522 valdes magister Magnus Haraldsson till biskop i Skara efter Didrik Slagheck, en westfalare som genom beslut från den danske kungen Kristian II:s sida blivit stiftets biskop efter Stockholms blodbad 1520. Denne hade dock flytt ur landet under Gustav Vasas nationella uppror mot danskarna och blivit utsedd till ärkebiskop av Lund varefter han hamnade i onåd och brändes på bål 1522.

Domkapitlet val av Magnus Haraldsson var emellertid inte något påven Hadrianus VI önskat. Denne utsåg istället 1523 italienaren Francesco de Polenza till stiftets biskop, något man från svenskt håll kraftigt motsatte sig. Bland dem som stödde Magnus Haraldsson och protesterade i Rom fanns Gustav Eriksson Vasa.

På grund av ovanstående kom det att dröja lång tid innan Haraldsson kunde vigas till biskop. Mellan Gustav Vasa och Haraldsson rådde från början en vänskap men allt efter som tiden gick och kungen reste fler anspråk på kyrkans egendom och medverkade till klostrens stängning, kom en brytning i dagen. Genom sitt stöd till och personliga engagemang i "Västgötaherrarnas uppror" 1529 blev hans situation ohållbar. Haraldsson flyr ur Sverige samma år och dör i Schwerin kring år 1550.

Om denne, som brukar kallas Skara stifts siste katolske biskop, handlar denna bok. Det är en spännande historia om en turbulent tid i Sverige och i den Svenska Kyrkans historia.

Medlemspris: 200:- *)

Nr 52

Från Wittenberg till Rom

En biografi över Kåre Skredsvik

Thomas Skredvik (2009)

ISBN 978-91-977366-4-0

Kåre Skredsviks (1897-1946) liv fångar en intressant epok av Svenska Kyrkans historia, men speglar också en enskild människas sökande efter klarhet och sanning. Född i ett svenskt prästhem kom han att studera teologi, prästvigas och uppehålla olika tjänster i Svenska Kyrkan, sist som kyrkoherde i Garda pastorat, Visby stift.

Under studietiden kom han i kontakt med professor Einar Billing, ungkyrkorörelsen och ärkebiskop Nathan Söderblom. Även om dessa personer blev hans nära vänner, kom han aldrig att anamma den teologi eller den teologins utgångspunkt som de förfäktade, utan gick sin egen vän. Från västkusten och det gammalkyrkliga arvet ärvde han tron på kyrkan och kyrkans ordningar, på ämbetets betydelse och teologin som en uppenbarelse. Genom sina senare studier och bekantskaper kom han i kontakt med en svenskkyrkliga högkyrkligheten, och var en tid en del av denna, men kom sedan att i allt större utträckning att omfatta den romersk-katolska tron.

1930 kom han att ge ut ett eget liturgiskt förslag till högmässans firande, Den heliga mässan i Svenska kyrkan, vilket i sin tur drog på sig en enorm presspolimik. Med nutida svenskkyrkliga mått framstår detta förslag som mindre radikalt, men då kom det att besegla Kåre Skredsviks svenskkyrkliga öde, och han övergick till den romersk-katolska kyrkan. Såtillvida rymmer också denna skrift en tidig svensk konvertithistoria.

Under hela sitt liv hyste Kåre den förhoppningen att då disputera för doktorsgraden. I Uppsala hade han tagit licentiatexamen, men fortsättningen dröjde fram till 1937 då han vid universitetet i Nijmegen disputerade på avhandlingen Die philosofie des jungen Geijer in ihrem ideengeschichtlichen Zusammenhang.

Biografin över Kåre Skredsvik är en spännande och intressant läsning om en människa som inte lät sig inordnas, som tänkte själv och som var beredd att ta konsekvenserna av sitt tänkande.

Medlemspris: 150:- *)