Den 15 oktober är det 400 år sedan Magnus Gabriel De la Gardie föddes. Han har haft en enorm betydelse för vårt kulturarv. Vi firar jubileet den 13 oktober i Varnhems klosterkyrka. Kom och var med!
Firandet fortsätter sedan den 15 oktober i Lidköping och på Läckö slott. Läs mer om programmet den 15 oktober.
Skara Stiftshistoriska sällskap Årg. 30
En solig och varm sommardag i mitten av juli hölls boksläpp i Smedjan i Husaby i närvaro av en historieintresserad publik. En ny och till stora delar omarbetad upplaga av Ekon i Husaby introducerades av författaren själv, biskop em Bengt Wadensjö.
Boken Ekon i Husaby utkom första gången 2009 men är slutsåld på sällskapets förlag sedan länge. Efterfrågan och ny forskning gjorde det intressant att ta fram en ny upplaga och författaren biskop em Bengt Wadensjö kontaktades för att höra om han var intresserad av att ta upp tråden på nytt. Resultatet föreligger nu i en rikt illustrerad bok med hårda pärmar, volym nr 114 i sällskapets utgivning.
Boksläppet inleddes med att vår ordförande Johnny Hagberg berättade om sällskapets breda utgivning av böcker med anknytning till Skara stifts kyrko- och kulturhistoria. Han berättade även om föreningens 30-årsjubileum och delade ut ett extra omfångsrikt jubileumsnummer av medlemsbladet.
Bengt Wadensjö berättade om irländska influenser och hur Västergötland även nåtts av mer östliga intryck den vägen, via kelter i norra Spanien och därifrån vidare via Irland. Frånvaron av skriftliga källor från kristningstiden i våra trakter gör det svårt att tidsbestämma händelser med absolut säkerhet, men i Västgötalagens kungalängd omnämns i alla fall Olof Skötkonungs dop vid Brigidakällan. Frågan om vilken som var den exakta platsen för Olof Skötkonung dop engagerar än idag och det finns anhängare av flera olika teorier. Vissa forskare menar att dopet skedde i Skara, medan andra pekar ut St Sigfridskällan norr om Husaby kyrka. Men Brigidakällan nedanför biskopsborgen i Husaby har på senare år fått många förespråkare, och Bengt Wadensjö menar att det är den rätta och jämför med Kildare på Irland. Där finns en liknande Brigidakälla, med både rinnande om stilla vatten, precis som i Husaby.
Den heliga Brigida från 400-talet har kallats för gaelernas Maria och är vid sidan av S:t Patrick det mest betydande lokala helgonet på Irland. En av de som har engagerat sig för irländska Brigida är smeden Therese i Husaby. Hon har bland annat smitt ett Brigidakors i järn efter den irländsk förlagan, som är en mycket välkänd symbol på Irland.
Idag är det lätt att tänka att Norden och de Brittiska öarna var separata kulturområden, men redan runt tiden för kristnandet i Sverige var kontakterna mellan länderna många. Nordsjön var snarast ett nordiskt innanhav med norsk jarl i Skottland och nordöstra England samtidigt som danska Danelagen gällde i stora delar av England. Att St Sigfrid enligt traditionen kom från York och färdades via Norge till våra trakter är egentligen inte så förvånande.
Efter slaget vid Hastings 1066 avtog det västliga inflytandet snabbt i Norden och det tyska gjorde sig mer gällande. Den iriska andliga traditionen med närheten till naturen ersattes av tysk dogmatik. Till och med York i norra England hamnade under ärkestiftet i Hamburg-Bremen (till skillnad från Canterbury).
Vid boksläppet medverkade trubaduren Kristin Svensson, som är känd i trakten för sin sång och musik. Boksläppet avslutades med Västergötlands "nationalsång" Hymn till Västergötland.
Ekon i Husaby finns nu att köpa i sällskapets webbutik.
Bengt Wadensjö presenterar Ekon i Husaby
Husaby var på 1000-talet ett centrum i svensk historia och kyrkohistoria. Kung Olov Skötkonung döptes här av Sigfrid som enligt traditionen kom från York i norra England. Skarastiftets förste biskop placerades här, och en biskopskyrka byggdes på platsen nära dopet.
Husaby ingick i den kulturkrets som normännen skapat runt Nordsjön sedan början på 800-talet. Husaby uppvisar tydliga tecken på sambandet mellan engelskt och irländskt kyrkoliv å ena sidan och det trosliv som utvecklades på Kålland efter kungadopet.
Biskop Sigfrid från York som döpte Olof Skötkonung döptes kom alltså från en miljö som var en sammansmältning av skilda kulturer som gett ekon i Husaby. De runda tornen, kistorna vid ingången till kyrkan, det armeniska korset på en av kistorna, namnet Birgittakällan på den källa där Olov Skötkonung döptes, munkkammaren i Söne kyrka, de runda gravkorsen runt om på Kålland, liljestenarna och stiftets äldsta gudstjänstordning är sådana ekon som bland annat vittnar om inspirationen från Irland och England i Skara stifts äldsta historia.
Nu utkommer efter tretton år genom Skara Stiftshistoriska sällskaps en andra bearbetad upplaga av Ekon i Husaby. Boken presenteras vid smedjan i Husaby hos Therese och Niclas Engdahl den 16 juli klockan 14.30.
Trubaduren Kristin Svensson (fornfela) sjunger bl a Paul Nilssons och Ivar Wideen Hymn till Västergötland. Författaren, tidigare biskopen i Karlstads stift Bengt Wadensjö berättar om forskningen kring boken och Stiftshistoriska sällskapets ordf Johnny Hagberg om utgivningen. Tillfälle ges till frågor. Kaffe kan köpas i caféet. Besök kan göras i parken, smedjan, caféet och museet. En stol är bra att ta med.
Vid årsmötet den 7 maj i Husaby utsågs professor emeritus och f. ambassadören Bo Theutenberg till ny hedersledamot i Skara stiftshistoriska sällskap. Det är ett naturligt val då man ser på den stora mängd av böcker och artiklar som han har försett sällskapet med genom åren.
Allt började med en genealogisk artikel i jubileumsboken Heliga Birgitta och Västergötland 2003. Samma år utgavs Från den Heliga graven till Västergötland – en berättelse om korsriddarna i Forshem och Västra Tunhem, samma år Doktor Johannes Copp von Raumenthal – Ett livsöde i reformationens spår. 2006 utkom i två upplagor Folkungar och korsriddare och 2008 storverket Mellan liljan och sjöbladet I: I, del I: II 2009 och del 2: I 2017. Den senare delen med undertiteln: Om goter, geater, hunner och Göta rike. De flesta böckerna är slutsålda förutom den senast utgivna som trycktes i en större upplaga. Till bokutgivningar kommer också artiklar i antologier som sällskapet utgivit. Det är en mäktig och grundlärd forskning som har presenterats med utgångspunkt från Västergötlands historia.
Bo Theutenberg har också varit sällskapet behjälplig med internationella kontakter exempelvis med Vatikanbiblioteket och nuntiaturer (påvliga ambassader). I den påvliga Heliga graven av Jerusalems Stormagistrat satt han som ende skandinaviske representant mellan åren 2012-2020
Theutenberg är född i Trollhättan 1942 och fyllde den 14 maj i år 80 år. Han avlade juris doktorsgraden den 31 maj 1972 vid Stockholms universitet och blir därför - 50 år efter disputationen - promoverad till jubeldoktor i september i år. Han blev attaché i UD 1966 med tjänstgöring hemma i UD samt i Bagdad, New York och Moskva och var UD:s Folkrättsakkunnige och ambassadör 1976-1987. År 2020 avslutade han sitt stora memoarverk från sin tjänstgöring i UD och Försvaret med titeln Dagbok från UD i fem volymer. Han blev fänrik i Flygvapnets reserv 1965 och major 1986 samt var också ÖB:s rådgivare i folkrätt på Försvarsstaben 1976-1988 bl. a under ubåtskriserna på 1980- talet.
Sällskapet gläds över att få innesluta Theutenberg bland Hedersledamöterna.
Sällskapets årsmöte i Husaby den 7 maj bjöd på många fina upplevelser. Det blev en välbesökt dag som berikade deltagarna med visning av kyrkans klenoder och gav antikvariska kunskaper om torn och gravar. Dagen avslutades med en djupdykning i Paul Nilssons stora produktion.
Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar och presentation av sällskapets nya böcker genomfördes även visningar och föredrag i kyrkan. Ordförande i Götene kyrkoråd Kjell Gustafsson gav en introduktion till kyrkans historia och visade för dagen återbördade klenoder som Olofs Skötkonungs mynt från 995, en signetring från medeltiden och ett diplom från franske kejsaren Napoleon III för utlåningen av kyrkans biskopsstol till en utställning i Paris.
I:e antikvarie Robin Gullbrandson berättade om tornens världsliga betydelse och genomförde tornvandringar med flera grupper under dagen. Arkeolog Anna Nyqvist Thorsson föreläste om de äldsta gravarna i Husaby och ställde frågan vad det var som gjorde att vissa i eliten valde liljestenar som gravstenar medan andra valde gavelhällar med ett helt annat formspråk. Hon konstaterade att eliten inte var homogen utan kunde indelas i två sociala grupper, där den ena utgjorde en gammal aristokrati som blickade bakåt och plockade upp ett äldre bildspråk, medan den andra gruppen blickade framåt. Det kan också förklaras med samhällsutvecklingen där kyrkan och kungamakten kopplade greppet över de gamla ätterna, som då kan ha känt ett behov av att sätta klackarna i backen och göra stora gravmonument som visade på deras betydelse.
Deltagarna fick också glädjen att upptäcka Paul Nilssons enormt stora produktion, fint presenterad genom Ingemar Magnussons föredrag och avslutande sångprogram tillsammans med organist Helena Ambertson.
Theutenberg ny hedersledamot
Sedan tidigare har Skara stiftshistoriska sällskap sex hedersledamöter som på olika sätt har fört den stiftshistoriska forskningen framåt och bidragit till sällskapets bokutgivning. På årsmötet beslutades att utse professor emeritus Bo Theutenberg till ny hedersledamot i sällskapet. Theutenberg är född i Trollhättan, svensk jurist, professor emeritus i folkrätt och tidigare diplomat. Han är också en av sällskapets mest produktiva författare. Hans intresse för genealogisk forskning har resulterat i flera volymer på sällskapets förlag.
- Bo Theutenberg är ett naturligt val då man ser på den stora mängd av böcker och artiklar som han har försett sällskapet med genom åren. Han har också varit sällskapet behjälplig med internationella kontakter exempelvis med Vatikanbiblioteket och nuntiaturer (påvliga ambassader). Sällskapet gläds över att få innesluta Bo Theutenberg bland hedersledamöterna, säger ordförande Johnny Hagberg.
Styrelsen omvaldes i sin helhet. Ett varmt tack framfördes till ordförande Johnny Hagberg för ännu ett framgångsrikt år med stor bokutgivning. Medlemsantalet i sällskapet ligger stadigt runt 1000 personer, varav 470 har löst ständigt medlemskap. Under året har sällskapet givit ut fem böcker, däribland en på engelska och en på estniska.
Stöd till Gammelsvenskby i Ukraina
Sällskapet har tidigare på olika sätt uppmärksammat svenskarna som på 1700-talet deporterades från Baltikum till Ukraina. Gammelsvenskby är beläget nordost om Cherson och befinner sig just nu inom ryskockuperat område. Sällskapet skänker 10 000,- till humanitär hjälp till byn.
På årsmötet hade deltagarna möjlighet att lämna bidrag till byggandet av De la Gardie-orgeln i Varnhem, exempelvis genom att köpa orgelpipor.
Sällskapet vill tacka medlemmar, medverkande och inte minst Husaby församling och Husaby hembygdsförening som med stor generositet och värme inbjöd sällskapet till detta årsmöte - tredje gången gillt efter pandemiåren. Dagen i Husaby tonade ut till Paul Nilssons Hymn till Västergötland, denna pampiga och vackra sång som fyller varje västgöte med glädje och tacksamhet.
Anna Nyqvist Thorsson vid stenkorshällarna vid Husaby kyrka.
10.00 – 10.10 Samling i kyrkan
10.10 – 10.30 Välkomsthälsning med information insamlingsresultat
10.30 – 12.00 Möjlighet att gå runt i kyrkan till olika station
– Karl Nelson berättar om orgelbygget och visar prov på pipor
– DO-orgel presenteras
– Bildhuggarna berättar och visar prov på sitt arbete.
Vi får se hur en vapensköld växer fram.
12.00 – 12.15 Insamlingsruppen berättar om sitt arbete
12.15 – 12.45 Avslutande orgelmusik - orgelquiz
Kaffe, thé, dricka och lite tilltugg finns tillgängligt under dagen liksom möjlighet att inhandla vackra, dekorativa
och uppsatta pipor från den gamla orgeln under dagen.
Har Du några frågor – kontakta Johnny Hagberg 0510-48 52 15 eller Emanuel Carlsson 0511-265 51
Skara pastorat, Valle församling och Projektgruppen för ny orgel i Varnhem.
Utställning på Gamla biblioteket i Skara 2 april -14 augusti
Utställningen lyfter fram bokbandets och bokbinderiets historia med ett urval vackra och tidstypiska böcker ur Stifts- och landsbibliotekets samlingar. Olika typer av bokband från medeltiden till det tidiga 1900-talet visas och prov på traditionell bokbinderiutrustning. Utställningen är en produktion av Skara stiftshistoriska sällskap och Föreningen för Västgötalitteratur i samarbete med Skara kommun och Västergötlands museum.
Skara stiftshistoriska sällskap Årg. 30
Den engelska forskaren Michael Frost har valt att fördjupa sig i senmedeltida biskopars karriärer och ämbetsutövning i den svenska kyrkoprovinsen. Hans forskning har nu fört honom till Skara.
Michael Frost utsågs förra året till Bernadottestipendiat av Kungl. Gustav Adolfs Akademien. Bernadotteprogrammet ger möjlighet till akademisk fördjupning på postdoktoral nivå. Stipendierna riktas till nydisputerade forskare utanför Sverige som vill tillbringa minst ett halvår vid ett svenskt lärosäte eller vetenskapligt arkiv/bibliotek. Michael disputerade i Aberdeen och har sedan haft East Sussex som bas. Nu är han verksam vid Institutionen for litteratur, idéhistoria och religionsvetenskap på Göteborgs universitet men hans forskning kommer att ta honom runt till alla stift i Sverige och Finland.
Vid besöket i Skara nyligen besökte Michael Stifts- och landsbiblioteket och Västergötlands museum för att hitta fler källor till sin forskning. Hans forskningsprojekt har titeln The Backgrounds and Early Careers of Swedish Bishops in the Late Middle Ages och rör biskoparnas bakgrund och tidiga karriärer i den svenska kyrkoprovinsen under 1400-talet. Michael tittar på biskoparnas familjeförbindelser, deras utbildning i Sverige och vid utländska universitet, deras kopplingar till det kungliga hovet och till den påvliga kurian, och raden av kyrkliga ämbeten de innehade innan de uppnådde biskopsgraden.
-Jag analyserar hur deras egenskaper varierade mellan de olika stiften, hur dessa utvecklades under perioden, och hur de påverkades av de politiska kriserna som ledde till Kalmarunionens undergång, säger Michael.
Den mest intressanta upptäckt som Michael gjort hittills är hur kopplingar till den påvliga kurian blev allt viktigare under andra hälften av 1400-talet. Visserligen hade det funnits gott om svenska biskopar med anknytning till kurian - till exempel Sigge Uddsson, biskop i Skara 1424-35 - men andelen ökar markant efter omkring 1450. Särskilt intressant är att det delvis verkar ha varit följden av Sveriges delning från Danmark-Norge efter Kristofer av Bayerns död i 1448. I den efterföljande rivaliteten mellan Christian I och hans ättlingar i Danmark-Norge, och Karl Knutsson och senare Sturarna i Sverige, sökte båda sidor få ett försprång genom att vädja om påvligt stöd.
-Resultatet blev ett slags kyrklig kapprustning för allt närmare band till kurian. Följaktligen ser vi en ökning av antalet svenska prokuratorer (representanter) och studenter i Rom. Flera av dessa män blev sedan biskopar, avslutar Michael.
Michael hoppas kunna slutföra sin forskning i sommar. Han planerar då att skriva en serie artiklar där han beskriver hur biskoparnas bakgrund varierade geografiskt och hur en typisk biskops karriärväg utvecklades kronologiskt i seklet före reformationen.